torsdag, november 30, 2006

Censur på seminarium om Kina

Den hjärnkvicka trusten inom Kristdemokratin, Marlene Grundström, var ikväll deltagare och centralperson i en paneldebatt om OS i Kina 2008. Frågeställningen är uppenbar och brännande. Jag kan förvisso känna att det är via politiskt mod och ekonomiska påtryckningar man vinner kampen om demokrati i Kina, inte via skyltfönstermässiga krav på OS bojkott, men jag erkänner iofs. vikten av en diskussion.

Tyvärr var den enda representanten för idrotten fel representant. Svenska Idrottsförbundets Karin kan endast med tveksamhet ställas till svars för det som SOK står för vad gäller vårt lands deltagande i OS. Nu visar det sig att pågående underhandsförhandlingar mellan Amnesty och SOK inte fick riskeras att störas av besvärande påhopp från den ikväll deltagande NGO:n Supporting Human Rights in China (SHRIC). Därav valde KIC-folket, som stod värdar, att inte bjuda in SOK. Ett minst sagt tveksamt agerande...och ett tragiskt bevis för att även i de mest vidsynta av organisationer så får ändamålen helga medlen.

Pappenheimare


Der Panzerpapen Bengt är på turné genom Östromerska riket. Ad Majorem Dei Gloriam och så iväg för att förena öst och väst i en fåfång strävan att återställa något som dog redan 1453.
Emellertid kan Påvens tid vara nu. Hans uttalanden om att Turkiet ska med i EU gör att han genast framstår som intressant i sammanhang anant än de rent sakrala. Kan Bengt bli det bålverk mot islamistiskt våld som Johannes var mot det tidigare hotet från kommunismen?
Varför inte? Hela EU styrs av en lätt relativistisk ideologi med genom sekulär världsbild och blir då de facto oförmögna att hantera det rent teologiska hot som islamismen innebär. EU-byråkraterna förstår inte ens vad teologi är, och därför kommer de bli överkörda av muslimer med känsla för vad det metafysiska och transendent tro bortanför vetandet och paragraferna. Klart är att Bengt genom sitt tidigare anförande i Regensburg har förmågan att tala klartext om hur våld är en egenskap inbäddat i islam och därmed blev påven plötsligt mycket mer spännande för en protestant som jag själv. Fortsättning lär följa.

onsdag, november 29, 2006

Fina pojkar

Säga vad man vill om de förvildade collagepojkarna som försvarar vår frihet mot terroristerna i Irak, men de är väluppfostrade. Lyssnar ni noga i slutet av detta klipp hör ni ett: Sir...förvisso i slutet av menningen: We got the mother-fuckers...Men som sagt de är ju där för att införa demokrati så självfallet bör de uppföra sig därefter. *sic*

Fotnötter


Efter att ha blivit klar med med min uppsats och reviderat alla mina 133 fotnötter samt verifierat ett antal källor så fastnade jag under lördagskvällen särskilt för ett stycke jag använde mig av ur Nuremburg protokollen. Där säger Göring till rätten: Why, of course, the people don’t want war. Why would some poor slob on a farm want to risk his life in a war? But, after all, it is the leaders of the country who determine the policy. The people can always be brought to the bidding of the leaders. All you have to do is tell them they’re being attacked and denounce the pacifists for lack of patriotism. It works the same way in any country.

Det var igår fem års sedan USA påbörjade sitt krig mot terrorn, och fortfarande styrs befolkningen mot att acceptera en fortsatt kamp mot den osynlige terroristen. I ljuset av denna entusiasm för krig upphör jag aldrig att förvånas över hur oktritiska människor kan vara till källor under dessa nationalistiska krigsyra epoker. Alla minns säkert hur "bevisen" stod som raketer i Israels backar inför upprinnelsen till Irakinvasionen. Emellertid uteblev alla de kritiska frågorna. Alla bedömningar som pekade mot att Irak inte var rätt väg att gå för att vinna kriget mot terrorn tystandes. Alla beslästa män och kvinnor som troligen spenderat ett antal nätter svettandes med att kolla och dubbelkolla fotnötter och källor för sina examensarbeten ignorerade då helt allt vad de lärt sig. Deras kritik och deras förnuft tystnade.

P.S En bok att rekomendera så här på femårsdagen av kriget är den engelska utgåvan av: Green Parrots: Diary of a War Surgeon. Boken ger utan omsvep alla de egentliga och uppenbara konsekvenserna av vår tystnad och vår ovilja att ifrågasätta alla pågående krig för en såkallad bättre och mer demokratisk värld. D.S

Civil


tisdag, november 28, 2006

Fler som ser sambandet

Aftonslaksen frågar idag Littorin om han ser likheten med Stachanov. Littorin svarar: Jag tror inte att Schlingmann har tänkt så...

Nä..tankeverksameht var nog inte överflödigt mycket på agendan när den kampanjen spikades.

måndag, november 27, 2006

Mitt liv som prostituerad

Min gamla FMSF vän Sophia lägger en ny twist på mitt upphörda offentliga bloggande.

lördag, november 25, 2006

Snälla...


Moderaternas nya kampanj går ut på: Äntligen har Sverige fått en arbetarregering.

Oki. Det kanske inte är så illa...men enligt Per Schlingmann ny partisekreterare ska man inom ramen för kampanjen utse: Landets bästa arbetare, som kan vinna en middag med Sven-Otto Littorin.

Jag ska inte dra några likheter i övrigt men uppläget ligger farligt nära en lärobok i ryska jag har kvar i bokhyllan men läste när jag var ung och vinylskivan fortfarande var het.

Как живут ударники?
Ударники живут хорошо.

Sen fortsatte det med hejdlösa hyllningar till Stötarbetaren och hur årets arbetare efter insatser utöver det vanliga fick åka till Moskva och äta middag med farbror Stalin...Undrar vem som blir Svenska Moderata Konungarikets förste Stakhanovit?

Human wrong watch


Med risk för att någon sätter morgonmackan i halsen tänker jag kritisera Human Rights Watch. HRW är oftast en organisation som har alla hästar i hagen och flertalet tomatar borta från loftet men i den senaste uppmaningen de lämnar gällande utrotningskriget i Gaza är de i galen tunna. HRW uppmannar palestinier att ge upp rätten till icke-våldsaktioner och hålla sig undan från utlysta Israeliska bombmål.

Det vore skillnad om de objekt som civila palestiner omringar och skyddar var militära instalationer men de är civila hus som efter skönsmässiga bedömningar skjuts sönder av Israelisk militär. Som det står i krigets lagar: An ostensibly civilian object such as a home can be the subject of attack only if it is being used for military purposes at the relevant time and its destruction makes a direct and immediate contribution to the fighting.

Något Israels egen Högsta Domstol dömt inte vara fallet i åtta fall från Västbanken, och ett analogislut till att så även skett i Gaza är inte alltför avlägset.
Som Chelcicky skrev: The cause of perpetual war lies not in the nature of man but in the nature of power. När det palestinska folket nu sluter upp bakom en princip om icke-våld som motstånd till attackerna makten Israel kastar mot dem kommer de ha påbörjat en väg mot seger. Något HRW gör rätt i att erkänna.

Andras ungar

Då bloggen numera läses enbart av mig inbjudna kan jag ju kosta på mig en större del privata inlägg för att påvisa att det finns annat i mitt liv än hökjakt.
Marion & Ophelia samt Eila & Klara
Eftermiddagen har tillexempel spenderats tillsammans med vänner från juristlinjen, varav en del tagit sommaren till att föda fram små genetiska kopior på sig själva...förunderligt söta faktiskt...när de sover.
Ophelia & okänd skäggig läskig man

fredag, november 24, 2006

Måste vara namnet

En gång i tiden blev jag anklagad för att använda härskartekniker mot LUF:are. Nu följer min namne efter och dissar såssar på samma sätt. Troligen lika mycket substans bakom då som nu...

Supernanny


Alla minns vi nog de hemska omständigheterna kring Bobby. Vidare kommer en del säkert också ihåg förslagen på en Lex Bobby. Jag undrade redan då hur svenska politker kunde nöja sig med att enbart lagstifta om att inrätta "haverikommissioner" och inte lagstifta om att stoppa allt som är ont.

Detta har man nu gjort i England. Där har det som
förslag lagts fram att en ny datatbas ska övervaka och granska hur familjer hanterar sina barn. Syftet är att stoppa dysfunktionella familjer att fostra dysfunktionella som i sin tur vänder sig mot samhället och förstör det. Död åt familjen har uppenbarligen fått en efterföljare i landet som gav rottingen en position att räkna med. Eftersom jag inte förväntar mig att någon av mina läsare har tid nog över å titta igenom alla sidor i förslaget tar jag med lite highlights:
Upp till fyra miljoner unga kan komma att registreras.
Alla elva miljoner ungdomar under 18 ska skrivas in i registret.
200£ kommer den totala kostnaden bli.
Över 400.000 tjänstemän kommer ha möjlighet att lägga in och kontrollera uppgifter i databasen.
När två, av varandra, oberoende tjänstemän lagt in en varningsflag på ett negativt betende eller en anmälan i någon form som involverar barnet ska socialtjänsten koppplas in och automatiskt initiera ett ärende.
Etnicitet och tidigare brottslighet hos föräldrar kommer att läggas in. Liksom om barnen beviljas matbidrag samt inkommst och jobb hos övriga i familjeenheten.
Samröre med registrerade extremistgrupper (höger,vänster,terror) ska läggas in redan på ett stadium då blott misstanke om samröre kan finnas.
Syftet är uttalat att genom samkörning med skola, sociala myndigheter, polis, vårdinrättningar och domstolar kunna hindra och förebygga att barn far illa eller riskerar att fara illa.

Förslaget saknar helt en problematiserande bild av vad detta gör för att stigmatisera barn, motverka att systemet läcker information eller hur familjens integritet hotas. Är politikerna i England med på noterna? Tony Blair sa i september i år följande: "If we are not prepared to predict and intervene far more early, children are going to grow up in families that we know perfectly well are completely dysfunctional. The kids a few years down the line are going to be a menace to society and actually a threat to themselves."

Glöm Big Brother...möt Supernanny på anabola.

torsdag, november 23, 2006

Bedömning

Åter till Irak. Minst 115 nya döda nyligen idag.
Vad kommer egentligen att hända där nu när Rummy är borta och demokraterna styr Kullen i Washington? Inte mycket på grund av att demokraterna tagit över, det har nog mer att göra med att Rummys gäng är placerade i kylan. Ska det spekuleras i hur en exitplan ser ut för 2007 lär det börja med att James Baker ser till att Tariq Aziz friges. för att kunna återknyta en officiell relation till det skingrade Baath ledarskapet. Sen kommer övriga Gulfländer, kanske inte Iran och Syrien i ett första skede, bjudas in att ta över den polisiära verksamheten. Detta samtidigt som Amerikanska tjänstemän svettas i försök att föra en konstruktiv dialog med Sunnigrupper i Irak för att få dem att godkänna en lösning där de ges en större autonomi. Samtidigt som nuvarande presidenten al-Maliki manövreras ut, Turkiet tar över Kurdistan, allt för att på ett eller annat sätt stärka söndra och härska modellen.
Blodig och tragisk fortsättning lär följa.

The end of the road...

Det var dax. Det var tid. Jag har separerat. Skilsmässan är ett faktum.

Femton underbara år tillsammans fick vi. I vått och torrt, genom eld och vatten, på skånska slätter och norrländska fjäll, till Madeiras berg och Libanons dalar, från Ukrainas stäpp till New Yorks djungel, vandrarhem och Ritz Carlton, Samarkands marknad och Liljeholmens loppis, Riche och Kvarnen, kasinon och kyrkor, Helsinki och Helsingborg, bröllop och begravning, dop och dekadens, vin och vatten, Finlandsfärjor och operahus, vänskap och fiendeskap, Gimo och Jönköping, katter och kackelackor.

Vi upplevde mycket tillsammans min partner och jag. Men allt har ett slut, ett Alfa och ett Omega, och min Solway är från och med idag...ersatt.



Om kvarvarande läsare kan ha svårt å se hur någon som inte är fullständigt galen kan bygga en så långvarig relation med sin Barbour kan jag förvisso förstå er skepsis till min mentala hälsa men jag kan då även genast dra slutsatsen att ni aldrig ägt någon. Vidare om någon mot förmodan undrar, eller skulle velat påverka mig i en annan riktning, så har min Solway redan ersatts av en Classic Northumbria...förändring är i vissa mycket enstaka fall; förnedring.

onsdag, november 22, 2006

Tillbaka igen


Tyvärr måste jag återvända till situationen i Libanon. Jag hade visst hopp om att mitt återvändande dit skulle kunna ske inte via denna blogg utan i form av skidsemestern jag brukar ha där; men så blev det inte. Det utförda mordet på Pierre Gemayels är ouvertyren för att landets Danse Macabre åter ska spelas upp. Den kristne Gemayels var son till ex-president Amin Gemayel och brorson till numera mördade ex-prsident Bashir Gemayel. Det politiska adeln har en helt annat dignitet i Libanon kan vi väl uttrycka det som.

Bakgrunden denna gång är att premiärminister Fouad Siniora håller på att falla. Sex av Hizbollah ministrarna i regeringen avgick förra veckan, och deras ledare, den av sommarens krig stärkta Nasrallah krävde i helgen protester mot vad han kallar "Sinioras lakejregering". Det samtidigt som Drusernas ledare Jumblatt står vid Sinioras sida, eller i alla fall i hans närhet, och hävdar att Nasrallah är en lydhund till Iran. Rörigt? Självfallet, det handlar om Libanon. Vänta då när jag även kastar in EU, USA, Syrien och Iran i ekvationen.

Gemayel d.y var nämnligen en stark kritiker av Syriens inblanding i Libanons affärer. Det ironiska nu är att Syrien antagligen inte är inblandade. Om någon minns orden bakom de krokodiltårar John Bolton fälde i FN några timmar efter mordet vek han sig dubbel för tt inte nämna Syrien i sitt anförande. År 2005 när Hariri mördades eller under kriget i somras stod Syrien högt på USA:s lista över "hot mot Libanons demokrati", även om intresset för själva Libanons demokrati svalnade betydligt under de 34 dagar Israel bombade landet sönder och samman. Emellertid inser nu USA att man behöver Syrien för att få ordning på Irak och i enlighet med det landets moraliskakompass blir fiende som vanligt vän över en natt. FN utredningen om Hariris död kommer troligen död sotdöden och ingen polis kommer någonsin lösa det senaste mordet. Det Sunnistyrda Syrien är numera i vart fall i Boltons ögon att föredra framför att ha en Shiitisk kontrollerad regimpassage från Beirut, via Damascus och Bagdad vidare till Teheran. Jag påminner mina läsare om att Gemayel mördades bara timmar efter det att Syrien utropat att man återupptar diplomatiska kontakter med Irak. Även om detta inte blev en nyhet i Sverige är det en nyhet av värde, då länderna ignorerat varandra i över 25 år. Slump? Visst...och Sacredéus är muslim i smyg.

Iran å sin sida försöker öppet dämpa Nasrallahs retorik om ett muslimskt och tryggt Libanon då han därmed orsakar intern press på Iran-regimen att bistå med vapen man egentligen inte vill leverera av rädsla för att Israel ska få en "smoking gun" att kunna agera på. Samtidigt är det ekonomiska stödet från mullorna till Nasrallahs parti ett av de mest potenta återuppbyggnadsbidragen som finns i Libanon idag. The hearts and minds har vunnits och tacksamheten hos Shiiterna på gränsen mot Israel kommer visa sig i framtida Libanesiska val.

Känns det komplicerat nog? Inte? Då lägger jag till EU-trupper; som just nu rullar in i södra Libanon för att övervaka en fred som inte finns och en milis som är för stark att avväpna. 63 år efter det att fransmännen flydde landet är de tillbaka; i en del, av ett land, som ligger i en region där krig och konflikter oftast kan spåras tillbaka till just illa genomtänkta franska imperiedrömmar under 20 talet. Självfallet har terrorgrupper redan öppet deklarerat att de kommer slå mot EU-trupperna på plats. Ett scenario nog ingen i EU kommer kunna hanter, med neslig reträtt som följd. Förvisso något fransmännen bemästrat med en artistisk perfektion men ändock inget att föredra då Libanon i så fall kommer falla tillbaka i krig och kaos.

Såleddes med ringarna på vattnet efter USA:s misstag i Mesopotamien och Sinioras regering med bara en ministerförlust bort från att automatiskt falla kan jag bara hoppas att inga fler regeringsmedlemmar kör bil i Beriut, och denna gång beror det inte på Beirutbilisternas förkärlek till att ignorera rödljus.

För en alterntiv förklaring till konflikten titta in på Hök-versionen.


Smart tänkt...


Instruktion för detta inlägg:
1. Klicka upp länk till Metro här.
2. Läs först på sidan 16
3. Läs sedan sidan 6
4. Sucka över problemen i världen
5. Läs sedan sidan 4
6. Inse att Centern behövs i alla Allianser

Vidare står det i dagens SvD att upphandlingen av biogasdrivna färjor i Stockholm stoppas (där har förvisso även vi i Landstinget misslyckats med att få budget till att delfinansiera) och all, i lag icke fastslagen, obligatorisk verksamhet för Miljöförvaltningen tas bort. Det enda positiva är att cykelbanorna flyttar till bakgatorna istället för att trängas på huvudgatorna. Detta är till förmån för cyklisternas säkerhet och ger minskade utsläpp då "stilltiden" på bilarna i City minskar. Lite rätt blir det såleddes.

..å så rullar det vidare

Som sagt, ingen saknar dig innan du är borta...Även Hax noterar mitt tillfälliga frånfälle från den publika scenen. Hax och jag har alltid haft en respekt för konsekvensen i varandras åsikter...även om jag inte delat hans svagheter för pojkar, porrfilm och psykadelia.

tisdag, november 21, 2006

R.I.P och sen uppmärksamhet...

Tja...det krävs tydligen att man stänger för att man ska omnämnas i illustra sällskap:
Syskonskap
Syskonskapa Jr.
Gudmundson

Vapen och rättfärdighet


111,134, 90, 119, 106, 49, 52 och 53. Lotto? Lösningen på mysteriet i Lost? Nej. Den senaste veckans antalet döda civila i Irak. Detta krig som nu blivit allt det motståndarna varnade att det skulle bli ökar varje dag på sin skörd av lemlästade och döda. Var finns nu allt tal om rättfärdigheten bakom invasionen?

Hela idén, hela konceptet med ett rättfärdigt krig känns onekligen obsolet. Att legitimera krig under en slöja av rättfärdighet känns bara som ett dåligt argument för att bibehålla en vapenexport och en vapentillverkning. När ska icke-våldsprincipen, som var rådande innan Konstatin såg sitt tecken i skyn, återkomma och återersätta konceptet "rättfärdigt krig"?

Hur rättfärdigar man egentligen ett krig? Dödar du en människa är det mord, två människorm mord, tio människor, mord, hundra människor, mord men kommenderar du ut soldater att döda eller befaller du plan att bomba tusentals...jag vad har vi då? Hjältar och dunkla hedersbegrepp dyker upp som önskvärda förebilder. Har vi en svart bild förblir den svart, två svarta, svart, tio svarta, svart. Även om vi tar tusen svarta bilder blir de inte vita.
Den tidiga kyrkan var utpräglade motståndare till krig. Och även efter det att Augustinus av Hipppo kom med sitt torftiga rättfärdigande av krig så förvägrades soldater nattvarden i tre år efter de krigat. Men så när religion blev en statsangelägenhet så förklarades det plötsligt att det var de inre motiven som var avgörande för om man fick kriga. Om en god och icke-lösker man trodde att uppgiften han utförde med svärd i hand var rättfärdigad och han verkligen älskade sina fiender blev det O.K att döda dessa fiender; egentligen bara för att man älskade denne fiende. Jag tror det var i von Döbeln som Runneberg skrev att Ryssen Kuljneff var lika stark i sin krigiskhet som i sina kyssar: Han kysstes och slog ihjäl med samma varma själ.
Som om det glädjer mödrar, barn och fruar till den döde. Det är skrämmande att så fort den första kulan skjuts så försvinner vett och sans, vilket alla dagar efter 9/11 bevisat.

Hade det inte funnits vapen hade mycket varit vunnet. Det handlar om att "någon måste börja". Så varför inte börja med den svenska vapenindustrin? Varför vågar inte KDU vara tydliga i detta? En underbar kampanj i alla syften, medialt och ideologiskt. "Farväl till vapen. Skrota vapenindistrin."
Hur säljer man in den idén till vilset ungdomsförbund?

Juristen i mig


En blogg som kan läsas av bara några är godkänt för att blogg-brott inte ska föreligga. Så nu skriver jag endast för ett antal inbjudna själar.

Welcome back.

måndag, november 20, 2006

Good Night and Good Luck

Då jag numera är en högre tjänsteman i partiet så anses det oförenligt med mitt uppdrag att offentligt dryfta negativa tankar om Kristdemokratin på denna Blogg.

Då det inte ligger i min natur att lägga om och skapa en menlös hyllningsblogg som säger tack och amen till allt som vi i Kd gör och endast riktar udden utåt mot andra politiskaparter tackar jag för det intresse ni läsare visat under de gångna åren.

Good Night and Good Luck.

söndag, november 19, 2006

Papister och principer

Lagom inför jul kommer "Vägen till Betlehem" till våra svenska biografer. Redan om en vecka har den världspremiär i Vatikanen. Vilket självfallet kan verka logiskt, filmatiseringen av denna födelse lär ju gillas av många. Däremot så är Maria, eller Keisha Castle-Hughes, som hon heter i våran verklighet, inte inbjuden till premiären. Varför? Jo hon råkar vara blott 16 år, ogift och gravid!

Ja, då passar det ju sig inte att bjuda in henne...Det var ju inte alls så att Jesus själv beskyldes för att vara oäkting (Joh 8:41) eller att Han på sin fritid jobbade lite för att världen skulle bli lite mindre fördömande (hela NT). Inte heller verkar spin-doktorerna i Vatikanen ha en endaste tanke på att de flesta 16-åriga kvinnor som blir gravida brukar genomföra en abort. Det vill säga att det nog skulle vara till papisternas fördel om de uppmärksammade och välkomnade att deras "Maria" faktiskt behåller sitt barn.

lördag, november 18, 2006

Kulturkvart

Spenderade kvällen i sällskap med en utrycksfull, vacker, tempramenstfylld kvinna vid namn Katia Guerreiro. Katia stod på scen och jag satt i publiken men med hennes intensitet och kraft invävt i en stilla och lågmäld röst fick hon varje besökare att känna sig delaktig i det musikaliska under som kallas fado. När jag tidigare i veckan försökte beskriva fenoment fado för en annan utrycksfull, vacker och tempramentsfylld kvinna så började jag med att säga att fadon är portugisernas motsvarighet till blues. Texterna handlar om det som gör oss de vi är, den sammansmälter afrikanskt och europeiskt i en sång vars huvudsakliga innehåll spinner kring nostalgi och den egna exilen: ensamheten, saknaden, lyckan, sorgen, glädjen och kärleken. Den väver samman längta och ödet. Ensamhetens väg till tvåsamhet och den motsatta vandringen tillbaka till ensamhet. Fado är egentligen inte enabrt musik, det är mer en känsla; av det genuint mänskliga.

Under kvällens konsert insåg jag att man faktiskt känner fado snarare än lyssnar till den och man förströs inte utan man förstår den, om man är öppen för att musik kan förklara känslor. Katia Guerreiro har ett röstregister som fångar livet med en oklanderlig precision.
Jag förväntar mig inte att någon ska spendera pengar på en, för de flesta, okänd musikform men här kan ni höra delar av Katias magi.

fredag, november 17, 2006

Kannon och Carnage

Bofors vill sälja nya kannoner till Indien. Varför? För att de är så bra, eller som det står i artikeln: Samtidigt har Bofors haubitsar hyllats av militären under de 20 år de varit i tjänst, vilket kan gynna Karlskoga. Vid Indiens strid med Pakistan om distriktet Kargil 1999 påstås indiska arméchefer ha sagt att de svenska vapnen gjorde skillnaden mellan seger och nederlag.

Då är frågan hur Åke Carnerö (kd) år efter år kan godkänna vapenexport från sin position i Exportkontrollrådet? Varför tillåts han i beslut efter beslut gå emot partilinjen i fråga om en restriktiv vapenexport? Åke hävdar att riktlinjerna han har att följa ska lämna utrymme för tolkningar vad gäller "övrig krigsmateriel" och för följdleveranser. Vid dessa fall "bör" nämnligen export tillåtas. Exporten till Indien och Pakistan har fallit inom denna kategori. Dvs. har man väl exporterat ett system ska han automatiskt tillåta att reservdelar och följdleveranser går iväg.

Vad Åke medvetet glömmer är att den förra såsseregeringen gjorde ett tillägg till riktlinjerna för krigsmaterielexport: köparen har inte längre någon " given rätt" att få en följdleverans. Det finns alltså numera goda lagliga grunder för att stoppa sådan export, en möjlighet som Åke inte tar.

Frågan är ställd tidigare, men den kan ställas igen; Varför tillåter Kd att vår man i EKR tillhör en Hök-Höger som bombar först och frågar sen?

torsdag, november 16, 2006

Följa flock


Kristdemokraterna har åter visat att man med ideologisk konsekvens sätter agendan inom svensk politisk debatt, vi är nämnligen numera positiva till den nya buggningsproposition. (lätt ironi) Beskedet lämnades dagen efter att centern, som sista skeptiker, givit förslaget tummen upp. Vända kappan efter vinden? Nej då så skulle jag aldrig våga uttrycka mig, eftersom då måste ju partiledningen först välja färg på kappan, det är nog bättre att beskriva det hela som ett vilset löv i höstvinden.

Viljan att bugga, kroppsvisitera, granska koder på printerutskrifter, triangulera samtal, husransaka utan att infromera om intrånget, lämna ut uppgifter till andra länder, DNA-testa har alla viljan att skapa ett komplett Panopticon. Att som Inger Davidson säga sig vara nöjd med förslaget bara för att en politisknämnd tillsätts känns inte helt hållbart.

Då flera finner mina historiska fakta underhållande kan jag meddela att redan år 1873 föreslog man att alla invånare i England skulle fotograferas. Då protesterade den anglikanska kyrkan i och med det ansåg att endast Gud skulle känna alla sina undersåtar inte staten. Dagens ideologiska parallel är inte långt borta. Ofullkomlighetstanken, som jag vet att partistyrelsen inte har glömt eftersom de ofta åberopar den för att rädda sina positioner vid personliga misstag, ger för handen att skapandet av det perfekta laglydiga samhället är en schimär. En vision och utopi dömd att sluta i dystopi. Rätten till en privat, ofullkomlig kärna, borde vara ledord som partiet håller på, istället för att ivrigt hävda "rent mjöl" argumentet.

Är jag onödigt domedagsmässig? Kanske. Men minns 1997; då var det en stor debatt om övervakningskameror. Alla ansvariga politiker lovade restriktion och begränsningar. Idag när jag åt på Burger King informerades jag om att jag var övervakad när jag skulle ta min Cola ur automaten. Den kamerabaserade bevisningen är idag tagen för given och ses som grunden i en helhet som även inkluderar nämnda kontrollhjälpmedel. Med de små stegens tyranni är vi påväg mot områden jag inte trivs i. Staten är inte automatisk god, människor är ofullkomliga och Kristdemokratin borde tänka ett varv till innan de reser tillbaka till framtiden år 1984.

måndag, november 13, 2006

"Liberté, égalité, fraternité, ou la mort!"

Peter Althin har gått med i republikanska gardet, och kommer nu tillsammans med Gudrun Schyman kräva kungens apanage på ett fat. Han säger till Aftonbladet att: ­Jag är demokrat och värvar alla människors lika värde. Vi kan inte ärva de högsta offentliga positionerna. Det är en för mig mycket viktig princip.
Om det är en så viktig princip bör han först läsa; Den politiska adeln.

söndag, november 12, 2006

Spekulation

Nyheter man tar del av när man är på landstinget kan ibland vara rätt underhållande. Bland annat meddelas det att män i Stockholm använder mest Viagra i landet, och män i Jönköping minst. Kanske kan spekulera i att det är kvinnorna från Jönköping som håller männen i god form och vigör...men å andra sidan kan ju mina tankar på området vara ogiltiga beroende på en uppenbar RB 4:13 situation.

lördag, november 11, 2006

Förklaring?

Det har snickats och snackats en hel del om Kristdemorkaten Bengt Germundsson från Markaryd efter hans sentaionellt genomförda val i kommunen. Varför, har man undrat i från riksplan gick han så bra? Granskar man lokalblaskorna från regionen så växer det dock snabbt fram en politisk linje som inte är så smickrande för Germundsson.

Vi kan börja med att han konsekvent har avböjt och motarbetat att Markaryd ska utöka sin kvot på 25 asylsökande per år. Detta trots att han i samma tidningar välkomnar fler att flytta till "expansiva Markaryd", rätt folk får man anta han då syftar på...utbildade och svenskar.

Flyktingamnestin var han motståndare till och hans syn på brottsligheten i kommunen, här citerad oktober 2005, säger en del: Brottsligheten ökade markant år 2002 i Markaryd. Den var knuten till en av Migrationsverkets förläggningar [...]. Vidare skrev Bengt tillsammans med Joakim Pohlman (s-pamp) i ett brev i september 2003 till länspolismästaren i Kronobergs län där de båda formulerar sig som följer: [...] stölder och snatterier har blivit vanligare i Markaryd, något som enligt många förknippas med de många asylsökande på orten.
Enligt statistik från Migrationsverket fanns det under sommaren 2003 totalt 369 asylsökande i Markaryds kommun. *sic* Vi ser hur Bengt systematiskt bygger sin platform baserad på fler poliser, fördomar och vanföreställningar. Allt i en populistisk och förenklande "vi och dem" stil; förödande för förtroendet till vårt partis förmåga att hålla samman teori och praktik i vår inställning till de jagade och förtryckta människorna i vår värld.

Är detta en man värd att lyfta upp och hylla? Är detta den politiska väg Kd ska följa för att möta utmaningarna inför 2010? Spela människovärdesmotståndarna i händerna, falla till föga för rädslan och skjuta över ansvaret för ansylsökande till den berömda, men ack så flyktige personen "någon annan"? Visst, en Markarydsplan på riksnivå där Kd säger att något annat land kan ta emot flyktingar och att brottsligheten är knuten till invandrare kommer nog ge framgång, men vill vi ha den famgången?

Påskuppropet för asylsökande familjer var en självklarhet att partiet stödde, men när Bengt på lokal nivå motsatte sig uppropet och inte heller tog ansvar för de asylsökande barnfamiljerna så kom ingen intern kritik fram. Tvärtom, Bengt kan i Markaryds kommunfullmäktige 2005 motivera beslutet att avstå fler flyktingar med att man har svårt att kunna integrera de flyktingar finns och att hjälpen ska skötas av "någon annan". Och som belöning för denna ideologiska briljans blir han Årets Kristdemokrat 2006 och ledare för valanalysgruppen. Ett parti som vant svänger sig med vackra ord om solidaritet och allas lika värde, vilka singnaler sänder vi ut när vi hyllar och högaktar företrädare med katakombskonservativa åsikter om sina asylsökande medmänniskor?

Efter genomläsningen av kommunhandlingar och lokala tidningsklipp får onekligen juryns gamla motivering till Bengts pris en bitter eftersmak.

Juryns motivering i sin helhet:
Stockholm 27 januari 2006 Årets Kristdemokrat 2006 Bengt Germundsson, Markaryd, föräras härmed utnämningen Årets Kristdemokrat 2006. Ett framgångsrikt parti är framgångsrikt lokalt. Betydelsen av tydligt kommunalt ledarskap och lokalt förankrade idéer kan inte underskattas i kampen om väljarna. Bengt Germundsson har från sin position som lokal partiledare målmedvetet fört fram kristdemokraterna till den starka position partiet i dag har. Bengt Germundsson har visat att det är möjligt att nå fantastiska framgångar i kommunalvalet med en breddning av väljarbasen som bär ända fram till makten. Han har också visat att det i praktisk politik går att skapa förtroende både inom politikens mjuka och hårda sidor, och att värnandet om samhällets utsatts och en positiv syn på arbete och företagande inte behöver stå emot varandra. Markaryd har blivit ett kristdemokratiskt skyltfönster för framgångsrik politik. Bengt Germundsson har tillsammans med sina partikamrater lyckats att omsätta kristdemokratisk politik i praktisk handling på ett sätt som skapat förtroende långt utanför kommunens gränser. Han har dessutom inte backat för att ta strid med regering och centrala myndigheter, som inte förstått villkoren för kommunens invånare och näringsliv. Kommunens sätt att hantera socialtjänstfrågor, värnandet av kommunens personal och införandet av tjänstegarantier har lockat studiebesök och uppmärksamhet från hela landet. Bengt Germundsson har gett ordet politikerförtroende ett ansikte.
Henrik G Ehrenberg, Acko Ankarberg-Johansson och Lars O Molin från juryn står svaret skyldiga.

fredag, november 10, 2006

Inte jag...men andra

Ny folkhälsorapport. Kul läsning. 56% anser alkoholen vara en stor riskfaktor. Men endast 12% anser alkoholen vara en risk för dem själva...

torsdag, november 09, 2006

Alla är inte glada...

Troligen är Rummys avgång det värsta som hänt terrortomtarna på år och dar...

Finn felet

I SvD idag presenteras idé om att en ny Nämnd ska granska buggningsbeslut. DN kör en liknande artikel (dock ej nätversion) där texten lyder som följer: - några vise män och kvinnor som ska skydda medborgarnas privatliv. [...] -troligtvis före detta politiker - som ska övervaka buggningen.

Är det bara jag som är nojig men är inte tanken på att personer av typen; Annelie Enochson, Per Bill, valfri folkpartist eller Laila Freivalds ska anses som visa och vidare även granska vad som är rätt och fel rörande buggning, lite lätt...absurd...oroväckande...mardrömslik? Eller?

Vi har utbildade domare som garanter för rättssäkerheten, use them!

Bil och Betong

Jag är pragmatisk i min miljöhänsyn i storstaden. Att ha en tok-stor Nationalstadspark och kilometer efter kilometer av orörbara oanvända grönakilar samt ett cementerande Skönhetsråd som omöjliggör höghus i en huvudstad är idioti och tragik. Tragiskt är emellertid även att Kd i stadshuset i sin budget sänker anslagen till Miljöförvaltningen med 29 miljoner. Då centern inte är med i Stadshusalliansen så hade Kd kunnat ta ett samlat grepp kring miljöfrågorna och därmed lyfta fram sin position i trepartssamarbetet.

Den gröna hanteringen av en storstadsmiljö är en svår balansgång mellan kraven på infrastruktur och trivselkultur. Att minska anslagen till detta arbete riskerar faktiskt att i den långa loppet slå mot just det näringsliv jag antar moderaterna ser stå i motsattsförhållande till en bra miljö. Kristdemokraternas blindhet inför nyttan med ett aktivt och pådrivande miljöarbete i kommunen riskerar att slå tillbaka under mandatperiodens gång. Jag hoppas min kandidat i stadshuset forsätter jobba med frågorna på sitt envisa och underbara sätt...

onsdag, november 08, 2006

Ständigt dessa svek av vallöften...

Många ledsna miner idag kan tänkas från högerhåll...ju fler glada Kristdemokrater dock.
Kul och se Anders E. Borg agera raubulistiskt med Moderata mått mätt.

måndag, november 06, 2006

Jag minns..

Då jag med marginal passerat gränsen för ungdom kan jag ialla fall komma undan med att yttra orden; jag minns. Jag minns en tid när Kdu inte figurerade i Aftonbladet tillsammans med Motormännens riksförbund och krävde fler och mer bilar, utan tillsammans med Svenska Freds och krävde ett stopp för den svenska vapenexporten. En tid på Kdu inte vände kappan efter vinden utan var vinden; idealradikala vad gällde vapenexport, miljö, asylpolitik och så vidare. De konservativa mini-Muf:arna som nu styr kommer få problem med profilen i en majoritetssituation då "Pensionera Persson" kampanjer inte längre fungerar utan man måste driva på ett moderparti i rätt rikting...Då kan nämnligen principer vara bra att ha.

För sex månader sedan drevs Expressenkampanjen "Bensinskatteupproret". Nu driver de kampanjen "Planeten dör" med tillhörande kändisupprop för minskad bilåkning och källsortering samt uppmaningar om att vi alla ska demonstrera mot klimatförstörelsen.*sic*
Weimers har onekligen en alternativ karriär som skribent på Expressen; säljer det stödjer vi det!

söndag, november 05, 2006

Sad, damn sad

Det är inte varje dag men ser en Brittisk utrikesminister stå i TV och välkomna att dödsstraff döms ut. De tidigare okupationsmakterna välkomnar att rättvisa nu skipats...rättvisa, nja snarare skördar hämnden ytterligare en segrar i Irak. Dödsdomen mot Saddam Hussein blir ytterliagre en drivkraft i öga för öga tanken om rättvisa i Irak. Saddam är politiskt ansvarig för det irakiska folkets lidade under många år, absolut och självfallet. Men genom att döma honom till döden innebär att det nya Irak genast lägger sig på samma nivå av hämndbaserat samhälle vilket är oförenligt med en modern rättstat.

Än mer tragiskt blir det när man hör hur kommentatorer på BBC, CNN och Fox i kör konstaterar att nu kan äntligen Irak börja fungera...fungera precis som samma kommentatorer lovade att det skulle göra efter befrielsen, efter Saddams gripande, okupationens upphörande, folkomröstningen om konstitutionen, valet av ny regering, dödandet av Al-Qaidas förstekrigare i landet och införandet av lokalstyre av regionen.

En dödsdom innebär alltid ett förakt mot det absoluta människovärdet. Saddam Hussein är faktiskt även han en människa, vilket i alla fall Bildt verkar ha försått precis som han förstår att Irak inte kommer bli ett lyckorike bara Saddam dinglar.

Osama wins agian


Har spenderat en ansenlig mängd tid av mitt liv på flygande fot. Flygplaster och flygplan blev en del av min vardag redan som fyraåring. CGK, JOG, SIN, SVO, CPH, ARN, LED, KBP, FRA, KHI, LHR, etc. etc. Med andra ord har jag väntat bort en del av mitt liv på att få komma med något plan. Noterat är då att världen enkelt kan summeras inom mikrokosmos: Flygplatsterminal.

Alla är där. Där är gästarbetarna som ska hem eller smuggla sig till EU; ung buissnessperson i stilren dräkt/kostym, Bally skor laptop uppe, portfölj, mobil och ivrigt jobbandes; gammal buissnessperson i bekväma tjocka sockor, sköna byxor, liten portfölj, sovandes i vid gaten, trygg i visheten att ung buissnesperson är karriärkåt nog att göra hans jobb också; unga gänget som ska till chartersynden, gamla gänget som ska till Thailand; grässhoppsvärmen med unga backpackers; galna japaner med kameror; tok-överpackade Indier som ska hem, Hadijgänget på väg till/från Mecca; Tyskanrna med sin öl i handen; en massa långbenta graciösa flickor med sin flaska Evian i hand; de unga barnen som flyger själva, lyckliga nog att ha en flygvärdinna i handen; och så vidare.

Nu känns det emellertid som dessa dagar är förbi. Med hjälp av löjligt drakoniska regler om mängd vätska tillåten genom kontrollen och dystopiska rörelsechips kommer nöjet med flygplatsvistelsen nog förtas rätt fort. I Japan testar de till och med robotövervakning. Det är med andra ord mycket som är skrämmande med dessa nya säkerhetslösningarna. För det första att vi låter rädslan vinna, för det andra är terrorister inga dumskallar. Genomreglerad säkerhet på flygplatser, Robocop och Panopticon, gissa om tågbomber kommer vara nästa stora innegrej för den modemedvetna terrortomten i vår. En liten laddning i en Louis Vitton väska på ett höghastighetståg genom Tyskland kommer rendera minst 100 döda...och efter det kommer plötsligt ingen ifrågasätta säkerhetskontroller för att gå ombord 16.25 tåget till Malmö.

Min poäng är är att dessa säkerhetslösningar och dess medföljande teknologi som nu presenteras oss med argumentet att de ska hindra terrorism, aldrig någonsin avkrävs en analys av hur åtgärden/teknologin de facto förhindrar terrorism, och vilka konsekvenser inskärkningarna får i vår rörelsefrihet och resefrihet. Modeorden för dagen är just "hindrar terrorism". En projektansökningsterm som är lika viktig som " genusperspektiv" var för några år sedan. Två ord som måste finnas med på presentationerna när man äskar pengar från staten för att öka densammas kontrollmöjlighet. Effekterna är att terminalernas gemytliga miljö nu kommer bli ett område av ömsesidig misstro och övervakad samvaro, Osama wins again...

lördag, november 04, 2006

Säga vad man vill...

..och jag kan säga rätt mycket om just Lennart. Men han vet hur en personvalskampanj ska attrahera hans kärnväljare och sen förvaltas, som exemplet från Mora Tidning visar:

Heder till Moras nye riksdagsman
Mora Tidning 2006-10-23
Sven Lindh
Sida: 1
Moras nye riksdagsman, Lennart Sacrédeus, ska ha stor heder för sitt agerande när han två timmar efter det att jag mailat honom i riksdagen, ringde upp mig och svarade på mina frågor angående budgeten som diskuterades i måndags.
Jag var lite frågande inför att att man så sällan i riksdag och regering framhöll de fantastiska levnadsråd som vi fått av Herren i Bibeln, genom de så kallade budorden.
Det är ju levnadsråd, som om vi levde efter dem, skulle ge oss ett paradis på jorden. Min tanke var också den att tänk om åtminstone någon av riksdagens ledamöter i sina tal ägnade 15 sekunder åt dessa budord, men ej.
I alla fall ringde Sacrédeus upp mig från riksdagshuset och vi hade ett trevligt samtal, där han bland annat talade om en kyrka i Norrland, där man vid ingången hade uppsatt de tio budorden, något som han tyckte vore något för Mora kyrka att ta efter.
Vi har nog fått en rikdsdagsman som bryr sig om Mora och dess innevånare, heders!
Reinfeldt däremot har ännu inte hört av sig.

En brist jag tror Kd haft under den förra mandatperiodens kampanjer är att man tagit hjälp av personer utan fingerspitzgefühl för kärnväljarnas tankesätt. En hyper-hypad mediaman kan vara rätt men blir så fel om han inte vistas ute i regionerna, träffar lokalfölket och lyssnar av invändningar på material, invändingar som han kanske föraktar, men som han måste ta lärdom av för att lyckas. Säga vad man vill om Lennart men han har förmågan att stanna på kyrkfikat, duka fram bullarna, tala med tanterna, välja sina sakfrågor rätt och därmed hamna i riksdagen på personkryss.
Sen att han är lätt von Ank:ig i sin snålhet och ibland hamnar lite fel med sina samtal; som den gången när han ville att han och jag skulle be tillsammmans för formuleringar i EU-grundlagen...Tja det är bara humorbonus.

fredag, november 03, 2006

Gärna jakt...

Har tidigare tittat på problemet med utomrättsliga legosoldater i Irak. Nu är förhållandet sådant att det går sex legosoldater på varje enskild Brittisk regelrätt soldat enligt BBC. Blair förbjöd rävjakt eftersom den var "cruel and inhumane”, men han agerar ovilligt till att i lag reglera begränsingar för "The dogs of war". Tyder bara på en tragisk moralisk hybris. Might makes it right skulle vi kunna säga...

Snusk och förnedring

Knotten i ungdomsförbundet kör igång igen efter valet och går i opposition. Mixen är medialt obetalbar och självfallet har Studio Ett valt att uppmärksamma utspelet. Kdu kräver att Häggis ska stoppa Erotikmässan. Frågan rör alltså: Intern kritik, Kd och sex! Bingo. Förvånad att inte TT nappat.

Hur som helst; alltid humoristiskt att se denna debatt med sina förvillade ideologiska förtecken. Porr/Erotik/Nakenhet är väl en av de få frågor som får Ung Vänster och Kdu att dela demonstrationstillstånd med varandra, vilket får en del varningsklockor att ringa. Personligen har jag besvärligt att uppfatta någon höger- eller vänsterfålla i åsikterna. Handlar nog mer om moraluppfattningen kring nakenhet än ideologi.

I alla fall känns krav på att Häggis ska förbjuda Erotikmässan lite over-kill. Det finns redan lagar som förbjuder människohandel, att förbjuda erotikmässor är däremot inte samma sak. Ska inte ens börja på att gå in i varför Kdu har fel i att hänvisa till lagstiftarens normgivande kompetens, då detta lätt kommer sluta med en rättsteoretisk utläggning som gör att ingen av mina ev. läsare kommer återvända till denna Blogg, låt mig summera det som så här: Att försöka lagstifta bort rätten för kompisgängen från Gröne Jägaren och Kvarnen att för en kväll förflytta sig till en porrinredd mässhall är som att försöka lagstifta bort dumhet. Det är ju trots allt på gränsen till enfaldigt att frivilligt betala för att bli frivol emedan man stirrar på geledildos och partyfår, samt köpa små plagg med många hyskor, hakar och snören som ska hålla fruns/mannens ting på plats.

Uppdatering: Debatten kan nu avlyssnas här. Kristdemokraternas Marcus Jonsson missade målet när han inte helt lyckades särskilja moralen och människovärdet, men ligger rätt i sin exposé över behovet av tydliga normer i förhållande till tidigare udda politiska förslag om legaliserad incest.

torsdag, november 02, 2006

Förklaring

För att åter lyfta blicken så väckte följande rapporter lite frågetecken som jag hade svårt att besvara. Varför bomba 80 personer innan man fastslagit att terrorister var på plats i skolan genom att gå in och försöka tillfånga ta dem? Ingen eldstrid föregick tydligen bombningen, beslut måste ha tagits att utsätta även fler än terroristerna för skada. Vidare så är tydligen inte området så otillgängligt för Pakistansk militär att de inte kunde utfört en räd mot byggnaden och ta ut terrorelementen. Då hade man dessutom kunnat säkra bevis för att skolan var en bas för terrorister. Slutligen varför tillåta användningen av föralösa Amerikanska "drones" och ytterligare spä på en farlig situation?

Jag förstod helt enkelt inte strategin bakom att bomba 80 människor sönder och samman i en så brutal attack...sen dök den uppenbara förklaringen upp...Zawahiri. Ett rykte om en närvaro ursäktar alltså numera frånvaro av rätten till en säker tillvaro för folket i Pakistan? Vad som riskerar att ske nu i dessa gränsområden är att den vapenvila som nyligen förhandlats fram i området snabbt kommer glömmas, allt för att Bush fortfarande jagar spöken.

That time of year again

Det är alltid en fröjd att få njuta av våra riksdagsledamöters motionsalster.

I år tänkte jag inleda med Inger Davidson som anser att vi behöver Utbildning för framtida hushållstjänster. Eller som hon skriver: I dag finns gymnasie- och yrkesutbildningar [...], men ingen som utbildar för det lilla formatet, hushållstjänster. Trodde det kallades giftermål inom Kristdemokratin?

Efter detta har vi partiets egen lilla Sui generis-förespråkande Annelie Enochson som vill att vi bättre uppmärksammar: Folkmordet i det osmanska Turkiet samt kristna minoriteters situation i Irak och Turkiet. So far so good men hennes illvilja mot asylsökande lyser onekligen igenom i satsen: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom internationella sammanhang verka för att skapa en frizon i Irak för den kristna minoriteten. Hjälp på plats ingen över bron till oss...Vissa ränder går aldrig ur. Till Annelies pluskonto kommer att hon vill inskränka alkoholtillgängligheten: Ungdomsinriktad sprit. Kan bara anta att kvinna i Göteborg har svårt att komma på vad hon ska tycka om denna motionsmässiga differance.

Nu över till en omvänd situation, bjuden oss av Sven-Gunnar Persson där: Riksdagsutbildning i politisk påverkan ska erbjudas allmänheten. Vänta nu...riksdagen ska utbilda sina uppdrgasgivare i politisk påverkan? Riksdagen uppfostrar väljarna hur de ska påverka desamma? Kul idé men att avslagsfrekvensen på motioner uppgår till över 90% känns plötsligt skönt.

Sen tar smålänningar till orda i en motion om: Kvinnor och pepparspray. Sa någon könsneutral lagstiftning? Eller är inte även män utsatta för oprovocerat grovt våld?

Får väl även överraska och hylla Hök-Holger som i sin: Riktade insatser till familjeprogram inom försvarsmakten tar i ett problem som kommer växa. Förutseende.

Vidare, Dan Kihlström blir Stor-Sosse när han börjar förespråka en: En nationell katastroffond. Privata försäkringar kanske? Ska mina skattepengar ersätta varje sjunken fiskebåt och fallet träd under kommande stormar känns det utvidgade statliga ansvaret lite ideologiskt tveksamt.

Annars var det den sedvanliga Bingobrickan: Aborter, Vård, Äldre, Barn, Kristnas minoritetssituation och lite lokalt vägvurm.

onsdag, november 01, 2006

Worry me..Neh...

För alla som växte upp med Alfred E. Newman så är orden "What me worry?" bekanta. Ord som numera verkar prägla hela Vita Huset.
Ingen oro över kriget i Irak. Istället påstår man numera att Al-Qaeda kör en medveten militär- och informationsoffensiv i syfte att svart måla republikanernas insatser i kriget mot terrorn. Smart spin på frågan men tragiskt...
Ingen oro över miljöproblemen. Vita Huset forsätter att blunda för de allt mer påträngande bevisen att en planet inte räcker.
Ingen oro över budgetunderskottet. Risken att andra länders centralbanker överger dollarn i sin handel med olja och går över till Euro rycker allt närmare.
Ingen oro över den fallande fastighetsmarknaden. Ett av USA:s få lysande ekonomiska fyrar i ett annat stormigt hav håller på att slockna.
Ingen oro över övervakningen. Nya lagar, nya redskap. Presidenten har ökat sin kontroll över allt från Telestyrelser till Nationalgardet och fortfarande ingen oro.

Denna härliga förmåga att blunda för det uppenbara påminner en del om Kd:s förmåga att se årets val som Det fjärde bästa valet vi vunnit istället för en väckarklocka till agendareform.
Ingen oro över att 6,6 i valet är sämre än 11,7, 7,1 och 9,1. Det är ju fortfarande mer än 4,1.
Ingen oro över att förnyelsen inom Riksdagsgrupp och Partistyrelse har varit förlamande verkningslös.
Ingen oro över att partiföreträdare anser att man ska begränsa asylrätten, framhålla bilismen som föredöme och underlätta vapenexport.
Men det är ju ändå fyra år till nästa val så jag känner väl: What me worry? Näää...