Utförsäljningen av krigsmakten pågår fortfarande. Andelen legosoldater i Irak fortsätter att öka. Kostnaden för kontrakten är nu uppe i 34 miljarder dollar. Vi har alltså en ny industri, som har kollegiemöten, köper lobbytid i Washington och försöker förmå regerigen Bush att sända iväg just dem till Dafur. Mina farhågor, uttryckta för två år sedan, att krig som fenomen skulle bli privat har i stort blivit sanna. Historiskt sätt har privata arméer, från riddarna i Hundraårskriget, via Byzans Katalanska garde till Engelska ostindiska kompaniet, visat sig till slut ignorera sin uppdragsgivares önskemål och strida enbart för pengar och sig själva. Det faktum att legosoldater redan idag, med USAs goda minne, flygs ut ur Irak när det dödar civila och sedan undgår straff är bevis nog för hur starka organisationerna som sådan blivit.
Ett faktum USA:s blivande president påtalade för någon vecka sedan i ett senatsförhör:
Despite the presence of more than 100,000 private contractors on the ground in Iraq, only one has been indicted for crimes or violations. “We have over 200,000 troops in Iraq and half of them aren’t being counted, and the danger is that there’s zero accountability,” says Democrat Dennis Kucinich, as a critic of war contracting.
Så länge krig resulterar att mödrar sörjer sina söner, fruar gråter över sina män och bröder förlorar sina bröder kommer en demokrati alltid att begränsa önskan och lusten för förstörelse och död. Den dagen legosoldater tar över och med villighet söker sig till pengar och dödar för idealet dollar kommer gränsen för förödelse att flyttas. Det sker idag och världssamfundet står förlamat.
