Kd gör i tid, och tyvärr oftast otid, klart att frågan om homosexuellas möjlighet att lyda under äktenskapsbalkens regelverk är kardinalfrågan som stjälper eller hjälper Alliansregeringen.
Bättre vore om man istället la krutet på att verkligen nyttja partiets politiska inflytande i syfte att förbättra för utsatta familjer och barns rätt. Kanske genom att inte fegt vika sig i frågan om anhöriginvandringen? Hägglunds nuvarande oförmåga att prioritera när partiet ska spela sina förhandlingskort tyder på en påtagande ideologisk vilsenhet även hos honom. Lagteknisk debatt om vad som ska kallas vad är plötsligt viktigare än utsatta familjers rätt att leva tillsammans? Sedan när blev det en prioriterad fråga bland Kristdemokrater att de mest utsatta snällt får vänta på sina familjer medan vi andra lyckliga inehavare av ett svensk pass kan leva i våra trygga familjegemenskaper? Är det månne effekterna av Jakob Forssmeds pappaledighet som börja synas?
