Så exploderar Libanon igen. Landet lever likt en vacker sömngångare fast i en mardröm, på väg ut på farliga vägar, man ska inte väcka henne, låta henne vandra. Beirut förblir i och med den nya vågen av våld och bränt gummi en fasad, en Potemkinkulis som med siden och granitplattor försökt skotta över de sår som år av strider skapat.
Krydda nu med en invasion av Israel, som vill säkra Litanifloden, så förblir det år innan jag åter kan åka skidor i Zahle, vandra runt i Sidons gränder eller se solnedgången från Cornichen. Jaja, Lissabon och Bryssel duger det med i väntan på att Mellanösterns Paris återigen ska finna fred.
Krydda nu med en invasion av Israel, som vill säkra Litanifloden, så förblir det år innan jag åter kan åka skidor i Zahle, vandra runt i Sidons gränder eller se solnedgången från Cornichen. Jaja, Lissabon och Bryssel duger det med i väntan på att Mellanösterns Paris återigen ska finna fred.
