Sänggång med en vacker upplevelse, jag har nämligen här bredvid mig Makinës senaste roman, i nyutkommen engelsk översättning, Human love. . . Smaka bara på hans första mening; I spent, two days in captivity there with a colleague, a Soviet military instructor, and with what we took to be a corpse stretched out on the floor of our prison of dried clay, an African, dressed not in combat kit, like us, but in a dark suit and a white shirt stained brown with blood.
Direkt när jag vilar ögonen på Makines ord vill jag ha mer, likt ett förföriskt sidenplagg som döljer det nakna köttets ljuvlighet och dess löften om köttslig upprymdhet, lovar hans första bokstäver alltid en påföljande lång och synnerlig sinlig njutning. . .kommer vara en trött medarbetare imorgon. . .
