tisdag, maj 25, 2010

Konservatismens reträtt

Göteborgs blodbad fortsätter. Ska bli spännande att se hur kraftmätningen faller ut efter valdagen. Det vore en befrielse om KD kunde välja väg. Partiets brist på konservatism och samtida avsaknad av den gamla radikala kristdemokratin har lämnat partiet hängandes i ett ideologiskt limbo, någonstans mellan 4% liv och 3,9% död.

Men let´s face it. .. Hägglunds och Haages verklighetens folk är knappast konservativt.
Verklighetens folk känner ju, som Fokus skrev, knappast själva till att de är just verklighetens folk. Att de som tittar på mingelbilder från senaste utekvällen hellre än att de följer seriösa kulturprogram, som Häggis säger, är de sanna kärnväljarna som bär upp vårt land och partiet kan knappast sägas vara exempel på kulturkonservativt tänkande. Snarare snärjs det inom den populistiska idétraditionens rotverk.

Inte kan heller kravet på fri invandring som nu presenteras i partipropositionen ”Politikens Gränser” anses vara så värst mörkt blått: Men för EU-medborgare gäller också rätten att under en period kunna söka sig till vårt land för att söka ett arbete här. Den rätten borde utökas till att omfatta alla. […] Respekten för människors rättighet att fritt röra sig över gränser måste öka och alla avsteg från denna princip måste tydligt motiveras.

Att föreslå att rätten till fri rörlighet för jobbsökande ska omfatta all världens medborgare är mer radikalt än mycket annat som slängt upp på den svenska politiska scenen inför septembers val. . .det tackar jag för.

Så oavsett världen punschromantikerna hos T&F drömmer sig bort till är KD ännu tack och lov a long väg away från att vara ett kung och moral, kyrkolokalsparti av några större mått. Så vem vet med lite tur, mycket hårt arbete och mycket bittra strider så kommer partiets riksdagsplats från Göteborg i höst fyllas av en David Lega.