onsdag, februari 29, 2012

Centerala fel

Delar sen en tid korridor med Centersaker. Dessa kärnkraftsmotståndare upphör aldrig att förvåna när det kommer till miljön. De kan gå över komposterbara lik för att få in en skrivning om att alla läkarnas pennor ska vara återvunna och bläcket klimatneutralt men när det kommer till de stora frågorna, som kärnkraft, så envisas de med att falla för flosklerna.

När ska Centern sluta tycka illa om kärnkraft bara för att man som miljöparti light ska tycka illa om de? Forskning om nya säkrare reaktorer och fakta kring fördelarna borde få även dessa klöver att ändra sig. Men inte då. De envisas med att tjata om alternativa satsningar som vindkraft, vågkraft eller vargkraft (pälsar till glesbygdens folk tillverkade av de sista avskjutna djuren), kraftkällor som all vettig forskning nu påtalar kommer förbli komplement till vatten- och kärnenergi. Alla vet att det framför allt är kol och naturgas som kommer att ersätta kärnkraften.
Annie behöver även nya jobb att peka på så det är bra om de förordar att dra igång ett antal nya kärnkraftverksbyggen, och rädda miljön i ett svep. Behöver inte vara så svårt.

måndag, februari 27, 2012

Rent ryskt?

När det gäller det Syrien, krav höjs från de sedvanliga leden om att en humanitär katastrof är i antågande och att då endast en väpnad intervention, med hjälp av JAS, kan förhindra det. Sådana påståenden kommer bara spä på risken för en upptrappad politisk konfrontation i ett Syriskt inbördeskrig, och med en jihadistisk gruppering som motpart hur bra är det att NATO blandas sig i och eliminerar Assad rakt av? Kommer rebellerna installeras i form av en demokratisk regering i Syrien? Tveksamt.

Lite besinning hjälper alltid. Folkmordet i Kosovo visade sig vara ungefär lika verkligt som Saddam Husseins massförstörelsevapen, om man nu räknar den faktiska skadan som ortodoxt kristna serber orsakade Kosovo. I Libyen har striderna uppstått mellan ideologiska fraktioner, och vissa områden återtas nu av Gaddafilojalister. Men vem bryr sig om sådana detaljer; Till Damaskus!

Bombvännerna hävdar som alltid behovet av att stödja de "syriska folket" mot Assads regeringen, som om regeringens anhängare inte också är syriska medborgare. Denna lättvinliga uppdelning av "folket" kontra "anhängare" har en kuslig bolsjevistisk klangbotten, i vilka den totala segern bara kan uppstå genom en eliminering av de som råkar blivt utsedda till ”folkets” fiender. I Syriens fall skulle det innebära i första hand Alawiterna, sen de kristna och sist andra minoriteter.

Ryssland och Kina kräver en uppriktigt inhemska dialog och en politisk lösning. Vad är egentligen felet med det? Och varför inte lägga mer kraft vid detta än å dribbla med ett scenario där bomber åter fälls.

torsdag, februari 23, 2012

Profeten på ägg?


Lars Vilks attackerad igen. När ska talibanerna fatta att de spelar Sverigedemokraterna i händerna genom att angripa Vilks? Grundläggande regel: man försvarar inte bäst sin tro genom att ta till våld eller hot om våld. Religionshulliganer har redan förstört nog. Lugna ner er. En bild av profeten ritad på ett ägg av en effektsökande B-konstnär är inte en attack på er person!

Samtidigt i Homs

onsdag, februari 22, 2012

Samma mål men med olika medel



Det stora problemet med att lösa klimatfrågan ligger inte att det skulle vara försent. Det ligger mer i att vänster och höger vägrar se sanningen i varandras argument. Vi har en pågående global. Utfiskning av hav och skövling av skogar. Miljömupparna har rätt i detta. De har emllertid fel i att problemen ska avhjälpas med hjälp av tvång, förbud, genuspedagoger och köttfria veckor. Högerspöken förnekar problemen; men detta enbart för att de är livrädda inför att lösningen skulle vara ovan anförda förbud. Om de istället började argumentera för miljömässiga marknadslösningar, kärnkraft och handel med utsläpp samt ledord som frivillighet och miljöinovation skulle de båda sidorna snabbt mötas och rädda jorden. Bokstavligen.

Homs

tisdag, februari 21, 2012

Lybien, Syrien, FN och NATO

A victory, but at what price?

Ottawa Citizen
20 Feb 2012

The death of Libyan leader Moammar Gadhafi on Oct. 20 was greeted with relief in the capital cities of NATO nations. His demise meant the war was all but over. In Ottawa, officials in the Prime Minister’s Office and the Privy Council Office went to...read more...

Den Ottowa:ska tidningen Citizen meddelar oss det alla insatta redan visste; nämligen att NATO och dess allians missbrukade FN:s vapenembargo mot Libyen förra året. Istället så verkställdes ensidiga sanktioner mot Gaddafi, samtidigt som NATO-stödda specialstyrkor rodde in i landet via dess officiellt blockerade, havskust. Tidningen avslöjar även att drönare också skickades in över Libyen för att övervaka och spåra Gaddafilojalister samt attackera dem.

Sverige medverkade i NATO-embargot och flygförbudszonen i Medelhavet för att genomdriva ett beslut av säkerhetsrådsets i enlighet med resolution 1973; inte att bistå de islamistiska anti-Gaddafi styrkorna. Tidningen avslöjar emellertid att Nato satte in 20 örlogsfartyg för att driva igenom vapenembargot; för alla parter, medan att embargot ensidigt verkade för att förhindra leverans av vapen till enbart Gaddafis styrkor och inte de som revolterade. Hundratals ton ammunition och vapen gled helt enkelt igenom blockaden och det blir uppenbart att Natos verkliga motiv under det libyska kriget var enkom regimskifte, men under förevändning av att skydda civila. Och så undrar folk varför Ryssland och Kina inte litar på NATO när det gäller flygförbud och embargo mot Syrien? Go figure.

söndag, februari 19, 2012

Mot Waterloo

Så verkar det som om Europaprojektet går mot sitt tragiska slut. Det som skulle vara symbolen för den totala europeiska integrationen, euron kommer snart brytas upp. Något vi federalister påpekade redan efter Maastricht. En framtvingad integration ger alltid bakslag, irreparabla sådana dessutom.

Greklands ekonomiska kollaps är ett faktum, ekonomin har krympt med femtedel på ett år. Arbetslösheten närmar sig 25 procent kommer de snart tvingas ut ur Eurosamarbetet med mycket nära ofattliga resultat för de andra skuldtyngda länder; Frankrike, Portugal, Spanien, som kommer följa efter. Därför låter EU hellre patienten dö än rädda den för framtida rehabilitering.

Å andra sidan blir det allt tydligare att Tyskland, med stöd av Holland och Finland, har fått nog. Splittringen inom Euroområdet är nu uppenbar. Borta är den Tyskfranska enigheten som i årtionden drivit de länderna och hela Europa närmare varandra, nu går istället EU mot sitt Waterloo, med de två tidigare vännerna som kombattanter; Frankrike och de mastodontiska europeiska institutionerna är på ena sidan av och Tyskland och dess alltmer oroliga nordeuropeiska allierade på den andra sidan en oöverkomlig politisk klyfta. Projektet Euron misslyckades framför allt för att politiker av alla kulörer drevs av en önskan att undertrycka nationella intressen och framtvinga enighet på politisk väg. En politisk klåfingrighets-linje även partier som annars månar om politikens gränser drev. Priset är att vi sanna federallister nu, under de kommande dagarna och månaderna, kommer tvingas se euroområdet och kanske EU-arbetet vittra sönder. Den europeiska drömmen har övergått i mardröm, en ändamålsenlig reträtt måste till men konsekvenserna kommer oavsett att bli fruktansvärd, för Europa och världen. Allt för att politiker ville sola sig i glansen av toppmöten och sätta sina namn på historiska fördrag.

fredag, februari 17, 2012

Samtidigt i Bamako

Så vad har hänt i Libyen sen demokrati bombades in? Inte mycket. Lågintensivt inbördeskrig mellan nya regeringen, islamistdårarna och gamla Ghaddafistyrkor. Det intressanta är egentligen att granska vad som runt om Libyen och kanske särskilt det som händer south of the border i grannlandet Mali, där har Tuaregledda styrkor, som tidigare slogs tillsammans medan den pro-Ghaddafi styrkor, inlett ett befrielsekrig mot regeringen i huvudstaden Bamako.

Vem brys sig tänker nu säkert vän av ordning och genuspedagoger? Well. . .i och med att den flod av vapen och soldater som flydde Libyen nu spritt sig över hela Västafrika håller hela regionen sugas ner i ett fundamentalistiskt vortex av Boko-haramkrigare och al-Qaida allierade har väpnade styrkor hela vägen från Tchad till Mauretanien och Tunisien i norr via kustländerna.

Tuaregfolket har nu bildat en nationell rörelse för befrielsen av Azawad (MNLA), en förkortning det f.ö. snart kommer anordnas stödgalor för på ABF ledda av Wollter och Esbati, som söker en självständig stat. Malis regering har avvisat dessa krav, men kan tvingas att öppna upp förhandlingar med MNLA relativt snart.

Tacksamt vore nu om väst kunde dra lärdom av Libyen i fallet med Syrien när vi jobbar mot att få till ett regimskifte. Fred och säkerhet för de förtryckta nationer fås med hjälp av diplomati och sanktioner inte bomber och anarki. Assad behöver vara en del av demokratiseringen av Syrien, annars riskerar vi en ytterligare radikalisering i en region som redan är metafysiskt nog nipprig.

torsdag, februari 16, 2012

Uzbeki-vart?

Vad nytt från Uzbekistan? Denna lilla otäckaste diktatur i Centralasien, vars namn är synonymt med prygel, vånda och kval för sina invånare. Inte mycket eftersom Uzbekistan har en tillgång, som Washington behöver; sitt läge. Motorvägen in i norra Afghanistan går genom detta land. En förnödenhetsväg som har blivit allt viktigare ju mer Pakistan vägrar jobba tillsammans med ISAF och NATO. För vänligheten att upplåta sitt land är USA och EU redo att blunda för övergrepp, otyglad korruption, organiserad brottslighet, tvångsarbete och tortyr. Tvärtom, militärt bistånd till Uzbekistan är godtagbart och förekommer.

Nästan sju år efter massakern i Andizjan, fortsätter den svåra situationen, presidenten Islam Karimov berömdes bland annat av kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Tyskland leasar en flygbas vid Termez intill den afghanska gränsen och beviljade den fd inrikesministern Zohir Almatov, visum för medicinsk behandling i Hannover, Almatov finns dock förvånansvärt nog på listan av namn som utsatts för ett viseringsförbud inom EU.

Uzbekistan kommer inte att stilla glida över i demokrati om inga krav ställs. Tvärtom bubblar konflikten under ytan, uzbeker som har kämpat tillsammans med talibanerna vill ha sitt och övriga minoriteter kan säkert göra gemensam sak enligt lagen om min fiendes fiende. Så när ISAF börjar dra sig ur Afghanistan, kommer säkert krigsförtretligheterna sprida sig norrut. Allt enligt beprövad kaosmodell signerad USA och EU.

onsdag, februari 15, 2012

Skit i Björklund, tänk på barnen

Jaha det var oväntat, att jag klarade mig oattackerad i tre månader i Hebron men att Jan Björklund blev attackerad av de människor han kräver att palestinierna ska sluta fred med innan han och Folkpartiet kan erkänna Palestina, var oväntat. Svensk media skriver nu spaltmeter och ett antal tusen svenskar lär sig att det finns ett Hebron. Men de senaste två månaderna har attacker av typen Björklund råkade utför varit vardag för de palestinier som bor i de okuperade delarna av Al-Khalil. Inte mycket spaltmeter kring detta inte.
Hebron mars 2011, en delad stad
Brigaderna avlöser varandra i Hebron och den palestinska befolkningen i staden varit fast med Golanibrigadens unga män och kvinnor sen i december. Ett gäng som inga SÄPO-vakter skyddar dem från. Något som visat sig vara smärtsamt för de boende i H2-området. Denna elitbrigad har tydligen agerat mer likt skolans värsta mobbare än soldater i IDF. Inte minst har de varit på barnen på väg till och från Cordoba skolan; som ligger längs samma gata som Björklund vandrade. Läs gärna CPT:s rapport om december, januari och februari nedan. Det finns och kommer finnas en vardag i Hebron även efter det att Björklund åkt hem.


Ett axplock ur rapporten:
Sunday, January 7th: Golani mockingly shout the Islamic call to prayer through loudspeakers at Checkpoint 56. They also closed the gate, forcing passersby to listen to the Golani anthem.

Friday, December 30th: Two soldiers entered the Ibrahimi Mosque courtyard while Palestinians performed Friday prayers. When asked to leave, they proceeded to the roof top and pointed guns at the crowd of men praying.

Thursday, February 2nd: At 6 pm, eleven Golani soldiers entered the Al-Qazzazin Mosque near the chicken market in the Old City. International observers witnessed the soldiers walk into the mosque without removing their boots, shout at Palestinians, and remain there for 20 minutes.


tisdag, februari 14, 2012

Älska rätt är större

Alla hjärtans dag. Och på Facebook så dyker det upp moderater med "Vi älskar människor"-knappar. Jaha? So what? Vem älskar inte människor? Men vi älskar olika människor. Ingen kan älska alla människor. Ett provokativt och politiskt spännande budskap vore istället; Vi älskar människor som jobbar till 75. Då skulle det kunna bli lite polemik.

Kristdemokraternas homoskeptiker skulle kunna skriva; Vi älskar människor, bara inte homosexuella människor som vill gifta sig i kyrkan och skaffa barn.
Vänstern kan kommunicera med; Vi älskar människor, bara inte de som bor på Solsidan och kör SUV.
Miljöpartiet bör framföra; Vi älskar människor, men inte de som äter djur och kallar sina barn för han och hon istället för hen.
Folkpartiet, gå gärna fram med; Vi älskar människor, men inte de som är hemma och gör folk av sina barn.
Centern. . .ja de leker lätt med; Vi älskar människor men bävrar mer.
Socialdemokraterna; Vi försöker hitta människor att älska igen.
Sverigemupparna; Vi älskar människor, ariska, vita, Volvo-240-åkande, öl-drickande Skånska människor.

Själv då? Jodå jag älskar alla människor, bara det inte någon från Sävar eller min tyskfröken från gymnasiet, men det budskapet gör sig ju ändå inte direkt som Picbadge.

måndag, februari 13, 2012

Glöm blicken kolla handen. . .

Flinck?

Allianspartiet och kannibalerna



Så där ja. Väljarna återvänder nu när Mats inte längre hotar ta över. Bra så. För KD dvs. men nu har Annie hamnat i skuggan av det gluppska %-monstret. Detta är det eviga dilemmat. De små allianspartierna överlever bara tack vare Moderaterna/Borg. Morderaterna besitter nu kungariket och makten, både den ekonomiska och mediala. Väljare vinns med hjälp av bilder, personlighet, skådespel och spin  som presenteras för journalistjuryn. Ett politikens Idol som gör framtiden för småpartierna är i högsta grad oviss.

Fortsätter alltså i stillhet att förfäkta tanken på Allianslistor i nästa val.

lördag, februari 11, 2012

Assads Spinläkares läckta dokument



Har du ett inbördeskrig på halsen? Behöver du kommunicera med media? Läs då in dessa korta punkter ovan kring hur du övertygar väst om att det är terrorister du bekämpar.

Försvarsdebatten i KD





Ett exempel på ett debatt inom Kristdemokraterna som inte rör ställningskriget mellan Odell och Hägglund.

torsdag, februari 09, 2012

Drama

Det var en gång ett folk soom skapade demokratin, gav oss kultur och sång, medicin och astrologi, filosofi. Det är nu ett folk som shoppat loss likt en berusad rysk oligark med pappas platinakort, höjt sina löner 11 gånger så mycket mer än vi här i Sverige. Tagit ut sin pension vid 55 och fått 125% av slutlönen i nämnda pension. Får ut minst 13 månadslöner och närvarar 13 timmar i veckan på sina statliga jobb.

Ska vi verkligen låna ut pengar till grekerna på gamla meriter?

söndag, februari 05, 2012

Så vad kan väst göra med Syrien? Svaret är inte så mycket. I och med att vi i fallet med Libyen valde att kräva skyddsinsatser i säkerhetsrådetför att sen satsa på fullskaligt krig och avsättande av Ghaddaffi så är det inte konstigt att Ryssland och Kina nu misstror intentionerna och istället helt stoppade hela resolutionen. R2P har visat vara sig precis en så ihållig princip som påpekades i fallet Libyen. Assad kommer nu känna sig uppmuntrad av Ryssland och Kinas veton, vidare är han också mycket väl medveten om att externa militära aktioner mot hans regim nu är omöjliga att genomföra och kommer därmed använda omfattande våld för att bibehålla sin makt.

Det dolda västliga stödet till oppositionen kommer förvisso öka, men väst vet, precis som Ryssland och Kina också vet, att i ett Syrien efter Assad skulle de olika islamistiska gruppernas makt svälla. Se bara på Egypten, Tunisien och Libyen, där de demokratiska uppgörelserna är i skälvande skeden. Tron på att länder som har levt under hårdföra diktaturer i årtionden plötsligt kan dyka in i en skön ny värld av demokrati, stadga, lycka, kärlek och kapitalism är och förblir fria fantasier.

USA och EU kommer indirekt fortsätta att kämpa för att få bort Assad men som intermezzon under de senaste två decennierna visat så har västlig liberal intervention och R2P-krav alltid varit mer eller, som oftast, mindre konsekventa. När det gäller att främja demokratin, kämpar väst för att vi även fortsatt ska få definiera vad demokratin i regionen får komma fram till. Betyder det att vi kommer låta folket i Syrien bestämma över sitt eget öde? Eller betyder det samma som i de Palestinska valen 2006? Assad försvinner sen bestämmer vi vilka som ska få styra?

torsdag, februari 02, 2012

Livslära anno 2012

Förskoletalibaner

Vi tackar för de folkpartistiska förskoletalibanernas attack mot KD:s familjepolitik. Politikens gränser ligger nämligen långt bortom familjens sfär; något de så kallade liberalerna har svårt att förstå sig på. Det enda jag nu hoppas på är att partikollegorna kan hålla kvar den reflexen även när det kommer till underlivsfrågorna. För om det är så att Folkpartiet har svårt att vara liberala när det kommer till familjens rätt att välja har Kristdemokraterna lika så svårt att behålla fokus på politikens gräns när det kommer till underlivsfrågorna. Gränsen ska befinna sig en bra bit bortom både sängkammaren och steriliseringstvånget. Vilket inte alltid alla tycks förstå. Konsekvens om gräns och vi kan garanterat få upp siffrorna igen.