tisdag, juni 05, 2012

Eurodans

Euroområdet har en diger att-göra-lista framför sig, inte minst eftersom Merkel i sitt tal förra veckan menade att radikala, federalistiska steg som innebär gradvis förlust av nationell suveränitet över budget-, skatte-, social, pensioner och arbetsmarknadspolitik måste debatteras.

Tokidén om UFS; Europas förenta stater är tillbaka från de döda. Stegvis kommer kraven nu komma på en bank-, skatte-, och slutligen politiskunion i euroområdet. Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, Mario Draghi, chef för den Europeiska centralbanken, Jean-Claude Juncker, Luxemburgs ledare och långvariga chef för eurogruppen, och José Manuel Barroso, chef för EU-kommissionen, har att leverera en rapport om hur euroområdet ska integreras inför EU-toppmötet den 28-29 juni.

Alla fyra är enorma europeiska federalister, och innan toppmötet finns ett ödesdigert grekisk val och franska parlamentariska omröstningar, och den spanska banksektorn ska hinna kollapsa. Finansministern i Madrid, Luis de Guindos, säger att ödet för euron kommer fastställas under de kommande veckorna i Spanien och Italien. Alternativt efter sommaren under en svarrt september. . .

Ledarna vi valt kommer säga att de tvingas presentera en federalist strategi på medellång sikt med en kommande skatte- och ekonomiskunion i EU-området för att övertyga de finansiella marknaderna om Europas vilja att rädda euron, att valutan är oåterkallelig. Effekterna av detta snedsteg kommer att vara enorma. . .men det talas det tyst om.
För det är inte bara att rädda Europn med nya fördrag; förmodligen skulle det behövas en ny tysk grundlag och div. folkomröstningar. . .som brukar gå sådär bra för unionisterna. För vad skulle det tjäna till att rösta på en regering i Sverige, när unionskatten, utgifter, pensioner och arbetsmarknadspolitik i ett dyl scenario beslutas i Bryssel? Det bästa är att bryta valutasamarbetet nu och gå över till en EU-konfederation. . .med ett förenklat grundfördrag. Men vem lyssnar på mig?