 |
| Bergen väster om Hama under fredligare tider |
I 40 år har vi levt med en Damaskusregim ledd av antingen
Bashar Assad eller hans far, Hafez Assad. År 1991, rekryterades den äldre Assad
i Desert Storm-koalitionen för att befria Kuwait. Damaskus skickade 4000
soldater. Detta trots att Assad d.ä. i 1982, rullade upp sitt artilleri till Hama
och att krossa ett uppror av Muslimska brödraskapet, sköt sönder staden och
dödade 20.000. Vad gjorde NATO då? Ingenting.
 |
| Vägen mot Palmyra 2008 |
Svarta september, 1970, Jordaniens kung Hussein använde sitt
artilleri mot ett palestinskt läger och dödade tusentals och skickade tusentals
på flykt till Libanon. Under Libanons inbördeskrig från 1975 till 1990, dog mer
än 100,000. På 1980-talet lanserade Irak ett krig mot Iran som kostade nästan
en miljon döda. NATO observerad passivt genom alla dessa krig.
 |
| Aleppo 2008 |
År 1992 vann islamisterna i Algeriet den första omröstningen
och skulle strax vinna den andra. Demokratin var på väg att ge ett oönskat
resultat, liksom Gaza dryga decenniet senare, de västliga demokratierna agerade
plötsligt och resolut! Washington och Paris gav Alger grönt ljus att förhindra islamisternas
maktvinst. Det algeriska inbördeskriget gav paradiset tusentals nya döda att
förs med oskulder. Så om folken i Mellanöstern och Nordafrika tycker att NATO och
co. är hycklare, som cyniskt konsulterar sina strategiska intressen framför att
alltid agera för offren för terror och krig, har de väl ändå rätt i sak? Eller hur?
 |
| Fyra år senare kommer tyvärr Irak till Syrien |
Nu ska snart "säkra zoner" inrättas på syriskt territorium.
Men vad gör vi om den syriska armén försvarar sig med artilleri? Skulle NATO acceptera
förnedringen eller eskalera kriget i Syrien? Vad händer om det välutrustade syriska
luftförsvaret börjar skjuta ner amerikanska flygplan? Vad händer om Ryssland
ser ett syriskt inbördeskrig som en generalrepetition för ett storregionalt
sekteristisk krig? Mot Assads regim står just nu USA, Muslimska brödraskapet, al-Qaida,
saudierna och övriga Sunnistater vid den Persiska viken. På Assads sida finns hans
300,000 starka armén, alla Alawiterna, druserna, de kristna och kurderna,
som alla fruktar en seger för brödraskapet, samt Ryssland, Iran och Hizbollah.
Sa någon krigsapokalyps? Tur jag gjort mina resor till det underbara Syrien, för krigsklockan i landet klämtar nu starkare än någonsin.
 |
| Vattenhjulen längs Orontesfloden i Hama |
