onsdag, oktober 31, 2012

Svensk framgång

Sverige lägger sig i topp 3 bland bästa länder att leva och dö i. De övriga två bland de tre är självfallet våra nordiska grannar. Säga vad man vill Alliansens usla vapenexportspolitik men vår övriga politik fungerar iaf. Läs mer här.

måndag, oktober 29, 2012

Israel och konflikten på 4 minuter

Västbanksvalet

Hemma igen. Två veckors semester räcker för att inse att saknaden till Sverige alltid finns där. Bort bra osv. Nåväl, dax för lite tankar kring de Västbank:ska kommunvalen som pågick medan jag var där nere. Kan konstatera att de israeliska kollaboratörer Mahmoud Abbas och Salam Fayyad fixade en fungerande sluten omröstning, men med kringliggande fusk. Palestinierna var valskeptiska med goda skäl därtill.

För första gången sedan 1973 kunde iaf. Hebroniterna rösta i ett kommunval. . .således var de lite lätt trötta på den institutionaliserade Fatahkorruptionen. Men ingen risk att Hamas kandidater skulle få någon ny seger. De bojkottade valet. Det jag bevittnade denna månad garanterade alltså kontinuitet, om än inte den minsta demokratiska förändring.

En av Hebrons kommunvalskandidater uttryckte sig som så att: Vi ser samma människor som styr, och de erbjuder inte något nytt. Väljarna söker oberoende röster. Fatah är allmänt avskydda i Hebron. De slår ner hårt mot politiska utmanare. De hånar de demokratiska idealen. De representerar despotisk myndighet utan folklig förankring. Oberoende kandidater nekas finansiering. Dessa omfattar kandidater som representerar Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), Demokratiska fronten för Palestinas befrielse (DFLP) och Folkets parti. (Monty Pyton:sk referens kan infogas nu.)


Enligt den palestinska centrala valkommissionen hade Västbanken i detta val över 350 distrikt. Dock kommer 181 av dessa inte ha några val eftersom endast Fatah-kandidater ställer upp där. Den 18 oktober uttryckte det Palestinska Centret för Mänskliga Rättigheter (PCHR) stor oro kring "fortsatta och utbredda" brott mot de mänskliga rättigheterna utförda av Fatah. Fatah förnekade självklart anklagelserna, trots att även Amesty pekat på att Abbas och Fayyad styr med järnhand och Palestina sakta men säkert förlorar den lilla frihet de kan tänkas ha.  

Solglasprydda säkerhetsstyrkor kontrollerar de medborgerliga rättigheternas omfattning. Israeliska diktat prioriteras på bekostnad av demokratiska friheter och legitim styrning av Västbanken. Palestinierna förtjänar bättre än å vara fast mellan Israel och mängder av korrupt Fatahfolk. Valdeltagandet på strax över 50 % var en liten protest, men inte mer.

Decennier av dubbelockupation har gjort Palestinas invånare till icke-personer. Effektivt har de nekats alla rättigheter, och värst är inte Israel utan de egna förtryckarna inom Fatah. 

tisdag, oktober 16, 2012

Back again

Inledde idag min Hebronsemester efter ett års bortavaro. Förändringen är som jag trott, inte så stor. Fler spärrar, högre staket, fler soldater, trötta italienska TIPH-raggare och uppgivna palestinier.

Vad gäller effekten de kommande palestinska lokalvalen i Hebron summerade min vän Munir det bäst med orden; You don't buy a cow to get a glas of milk.


lördag, oktober 13, 2012

Vikten av vatten

Så var det åter dags för en resa ner till Israel och Palestina. Ska skriva lite om lokalvalen i Hebron, de första sen 1967. Utgången är förvisso given, men bland annat en kvinnolista i denna, den mest patriarkala av städer på Västbanken, kan ändå göra det lite intressant. Sedan ett bröllop och lite olivskördande med vänner…och just skördandet väcker den mest intressanta frågan i denna konfliktfyllda region. Nämligen den om vatten och växt. Grundvattnet under t.ex.Hebron håller på att ta slut och Jordanflodens vattensystem, som ger 60% av Israels vatten och 75% av Jordaniens, är snart inte längre en flod utan en bäck.

Israel byggde National Water Carrier 1964. Detta projekt låg helt inom de israeliska gränserna på den tiden, och avledde vatten från Jordanien strax norr om Tiberias (en tredjedel av Israels vattenförbrukning är f.ö en skänk från just Tiberias). Vattnet kanaliserades sen till södra Israel, längs de kustnära slätterna och bort till Negev. Självklart skulle detta vatten annars ha flutit söderut till dåvarande jordanska territoriet. Det enda vatten återförs till floden Jordan var då bevattningsavrinning.
Samtidigt lätt Jordanien avleda floden Yarmuk i norra Jordanien längs östra sidan av Jordandalen: detta projekt avslutades 1966. Planen skulle ha avlett 77% av det totala flödet av Jordan / Yarmuk floderna och minskat Israels vattentillgångar med upp till 28% och en värdelös National Water Carrier.

Det är mycket troligt att kontrollen över Jordan och Litani var en avgörande faktor bakom det arabisk-israeliska kriget 1967 där Israel okuperade Golanhöjderna samt Västbanken. Även om Golan är mycket betydande militärt, är de också viktiga för att kontrollera färskvattenkällor. Innehaet av Golanhöjderna gör det omöjligt för Syrien eller Jordanien för att avleda Jordanfloden.
Problemet idag är att Israel använder vatten med en hastighet som liknar andra helt industrialiserade nationer i det ännu vattenrikare väst, mer än 510 m3 per person och år. Samtliga tre akviferer på Västbanken och i Israel utnyttjas fullt ut och lite till, och det finns risk för att saltföroreningar från havsvatten läcker ner till grundvattnet på den kustnära Israeliska slätten.

Israel använder för närvarande 95% av sina förnybara färskvattenresurser,. Jordanfloden används redan så mycket som den kan vara; vattnet i sjön Tiberias södra delar är snart för salt för att använda till bevattning. Nära Jeriko, är Jordanflodens salthalt snört Dödahavs högt.

Den normala huvudsakliga drivkraften för ökenspridning är fattigdom, då handlar det om en stor population kopplat till svår fattigdom. I det fall vi ser nu i Mellanöstern så missbrukas snarare jorden, och det finns en stark tro i Israel att vetenskap och teknologi alltid fungerar som räddare, vilket kan leda till kortsiktighet och korruption. Brist på förståelse eller intresse för saltövertgandet och ökenspridningen kommer leda till en kollaps, allt medan medborgarna bråkar om vem som ska få be till vilken gud vid vilken stenhög. . . och detta land väljer jag som semestermål.

fredag, oktober 12, 2012

Satiren är död


T-shirt lands man in jail

The Independent
12 Oct 2012

A man who wore an anti-police T-shirt in public hours after two policewomen were killed has been jailed. Barry Thew, 39, was in his home town of Radcliffe, Greater Manchester, wearing a T-shirt with handwritten comments saying “one less pig; perfect...read more...

En man i England får fängelse enbart på grund av att han är ett anti-socialt arsle. . .och EU får fredspriset. Kan jag få bli intergalaktisk samvetsflykting och söka asyl i andra änden av Vintergatan?

måndag, oktober 08, 2012

Framtidens försvar

Blir allt som ibland angripen av mina mer hök-högerska partikollegor när jag framhäver min tro på en mer civilförsvarsbaserad militär struktur. Finner emellertid inte min vision särledes utopisk eller extrem, av framförallt två skäl, dels har folkarméer varit minst lika snabba att förnya och anpassa sitt motstånd på ett sätt som välfinansierade tekniskt överlägsna motståndare funnit svårbesegrat. Och dels kommer resursknappheten i framtiden golva de flesta JAS-planen oavsett vad krigsmaterielfundamentalisterna säger.

Om vi börjar med resursknappheten så är militären i Väst idag uppbyggd på GPS:er och diverse bränsleslukande metalmonster. Visst kan militärstrategerna ta fram ”gröna” vapensystem och nya drivmedelssnåla mekaniska substitut, men förr eller senare är de klara med alla tillgängliga alternativ i det allt hårdare arbetet att hitta råvaror. Hittills har de militära byråkraterna i de mastodontiska stormakterna kunnat hålla mer eller mindre jämna steg med de klimat- och resurstransformationer som uppstått, men deras situation har mycket gemensamt med läkare som idag står inför antibiotikaresistenta bakterier: de kan hålla på att uppfinna nya antibiotika för en stund, men lagen om avtagande avkastning arbetar alltid mot oss, bakterier är på ostoppbar frammarsch, och du vet att förr eller senare kommer något dödligt, smittsamt och resistent göra ett förföriskt framträdande. På samma sätt kommer de stora krigsmaskinerna att stå still när oljan i dess maskineri (parodn the phun) sinar.

Så om Sverige ska överleva den kommande ”post-oljiga” militära revolutionen har ett civilförsvar sina poänger. För att hantera en eventuell invasion av en fiende som även den kommer hosta sig fram på dropparna av den sista bensinburna anfallen kan Sverige med fördel anamma en strategi skulle kunna kallas förebyggande uppror. Soldater, vapen, ammunition och förnödenheter kan, liksom tidigare i vår historia, gömmas i våra skogar och städer långt före en invasion, där de kan vänta ut flygbombningar och de första anfallen. Försvaren har sen att dyka upp, beväpnad, bakom fiendens linjer med tunga och lätta vapen samt en intakt motståndsstruktur.

Strategin kan säkert förädlas ytterligare och även bli ett effektivt djupförsvar mot en konventionell invasion. Självfallet anser jag det rätt att försvara sig, min pacifism ska inte misstas för självmordslängtan, men Nej; Sverige behöver i framtiden inte nya JAS och dyra leksaker, utan istället ett välplanerat resurssnålt men effektivt Hemvärnskt pliktbaserat försvar.

Kollaps?

söndag, oktober 07, 2012

Fan på väggen

“We face a fanatical, messianic, apocalyptic regime with the aspiration to defeat Western civilization,” Ya’alon said. “And in this picture Israel is the minor Satan and America is the great Satan.”

Noterar att konsten å måla fan på väggen fortfarande är säljbart hos vissa i Knesset. Det faktum att Iran inte bedrivit offensiva attacker mot ett grannland på rätt många år verkar gått USA och Israel förbi. Bifogar ett informativt klipp om USA och Irans kyliga relation de senaste 60 åren. . .och skurkandet är onekligen rätt jämt spritt mellan proxykrigarna och vad gäller fanatism så undrar jag ibland om Iran är ensamma om detta epitet i dessa dagar. Give peace en chans. . .iaf. medan jag är i Israel de kommande veckorna.

Oktoberlektyren

Höstskymning.

fredag, oktober 05, 2012

SEAPPI 10 år

Aleppo, nu och då
























Sunni kontra Alawiter
Fattiga kontra rika
Landsbygd kontra stad
Hama kontra Aleppo
Religiösa kontra sekulära
Saudiarabien kontra Iran
USA kontra Ryssland


Alla konflikter som fötts i regionen sammanstrålar numera i ett förött Aleppo. Enligt en av mina kära vänner i Syrien är det idag omöjligt att föreställa sig det slutliga resultatet av denna kris. Vad som kommer att hända med regimen och om det kommer att överleva är just nu omöjligt att förutse. Faktum kvarstår emellertid att rebellerna inte vunnit folkligt stöd för sin revolt och den syriska  militären inte försvagas tillräckligt mycket för att förlora inbördeskriget. Därav att oppositionen nu vädjar om en utländsk intervention, Turkiet kanske kan dras med tänker man. Jag tror att det är högst osannolikt att regimen förlorar till oppositionen utan någon form av utländsk inblandning och med en dylik inblandning kommer de civila offren bli så otroligt många fler. Det bästa vi kan hoppas på nu är en buffertzon i norr administrerad av Turkiet och en i söder hanterad av Jordanien, samt därefter fredsförhandlingar och en uppdelning av det nuvarande Syrien.

onsdag, oktober 03, 2012

Året är 2012 inte 1916

Under första världskrigets pågående galenskap godkände Paris och London en hemlig överenskommelse om att stycka det ottomanska imperiet och dela Mellanöstern mellan sig. Det var det så kallade Sykes-Picot avtalet; avtalet som satte nya gränser för många regioner i området, och därmed börjades en period av kontroll av Mellanöstern som väst har försökt bevara fram till förra årets vår.

Sedan invasionen av Irak 2003 har Nato varit öppen i sin strävan att åter utöva kontroll över regionen.  Efter Irak var det Libyens tur och nu Syrien samt snart kanske även Iran. Nato uppmuntrar även Turkiet att tro att det kan återfå sitt ottomanska imperium, vilket retar upp Ankara till en nivå av militär hyperaktivitet i sitt stöd till Natos verksamhet.

Sen har vi Qatar och Saudiarabien, två teokratier som är förblindade av sitt hat för den anti-monarkistiska och shiaregimen som styrs av Bashar al-Assad, att de är villiga att samverka med Nato för att destabilisera en annan arabisk regering, uppenbarlige omedvetna om det faktum att de en dag, förhoppningsvis, kommer falla.

Idag sprängdes det åter i Aleppo, och till skillnad från Libyen är Syrien ett lapptäcke av grupper. En intensifiering av det Nato-stödda inbördeskriget kommer sätta salafister och wahhabiter mot shia, druser, samt sunniter och kristna; sekteristiska oroligheter väntar nu i hela regionen.
Nato behöver påminnas om att 2012 inte är 1916, och att deras pågående ansträngningar att upprepa Sykes-Picot avtalet kommer att leda till katastrof. . .