tisdag, juli 09, 2013

Divided City

Även en hedning som jag har stått på oräkneliga gudstjänster i olika delar av världen men känslan är lite annorlunda när jag deltagit i en kristen gudstjänst i Jerusalem, där de snart hållits oavbrutet i 2000 år. I sin bok: Divided City så lämnar emellertid författaren Kai Bird religionens förföriska och förföriska kraft tacksamt utanför. Han beskriver istället hur religionen fyller i sakpolitikens hål i efterhand. Saknas motiv för förtryck, motivera med valfri gud. Kai beskriver över sina upväxande år hur israelerna verkar i total oresonlighet mot palestinierna i jakten på land, men han påminner även om att ingen makthavare i Jerusalem någonsin har levt upp till det fridens budskap, som där har uttalats av de gammaltestamentliga profeterna. Dagens tillstånd i det Heliga landet sett ur ett historiskt perspektiv är därmed helt normalt. 


Den som behärskat Jerusalem, jude, kristen eller muslim, har under århundraden tillgripit bryska metoder för att hålla lugn i regionen. Fruktansvärda pogromer har förekommit i alla tre religionernas namn. Alla har haft sina maktperioder. De har alla betett sig på samma sätt. Det kan inte vara fråga om något ägande utan om ett mer eller mindre blodiga ockupationer. 
Ingenting biter på staden. Byggnader må rasa och stadens innehavare växla. Jerusalem är oförgängligt. Den som besöker Jerusalem och i synnerhet Kidrondalen och Olivberget finner oräkneliga gravar från alla tider. De är judiska, kristna och muslimska. Det betraktas som en stor förmån att bli begravd där, emedan den yttersta domen skall äga rum i Joshafats dal. Den idén har alla gemensamt och i döden kan man enas om gravplatserna. Omnia mors aequat; Kai Bird försöker i sin bok påminna om att detsamma borde kunde sägas om livet här och nu.
En högst läsbar uppväxtskildring väntar läsaren av denna bok.