fredag, augusti 09, 2013

Sword and Scimitar

Sommarläsning kan ibland hamna fel.  Tog mig själv för ett litet tag sedan till året 1565, och Sir Thomas Barrett sitter i England och hemsöks av e minnen som tvingade honom hem i exil, vilket är möjligt om ens hem är en krigiskorden; så med inget att förlora tar han till vapen för att åter försvara Barrett har svurit att försvara den kristna tron mot det svällande ottomanska riket. Vad som sedan följer är historien om belägringen av Malta samt de efterföljande striderna både på land och till havs. Barrett ska försöka återupprätta sitt rykte, medan han på samma gång måste upptäcka dolda hemligheter som syftar till att hota Elizabeth I position. . .och ja. . .självfallet; krydda med en mörkögd Maria.

Sword and Scimitar varaohyggligt banal och egentligen bara framhärdade jag bara för att den var lättläst i all sin enkelhet. Det är inte att skrivarbetet är skralt, det är mer att karaktärerna saknar något verkligt djup, noll känslomässigt engagemang i berättelsen, brydde mig inte alls om vad som hände. Boken är också alltför lång enerverande endimensionell.